svartsocka

Jag har varit borta i cirka 1 vecka efter att ha varit med Simon i jönköping och hemma hos honom, Det var jätte roligt i Jönköping på Nyårsafton, mat, dans och kärlek! En mycket lyckad kväll!

Vi åkte hem till Simons familj dagen efter, sov, myste och tog det bara lugnt.
Jag skulle åkt hem i lördags men vi upptäckte att det inte gick några tåg, så jag fick stanna en natt till, det sa jag inte nej till. Sen dagen efter så skulle jag ta tåget ca halv 3, vi gick 30 min innan tåget gick, men 200 meter från stationen ser vi tåget rulla iväg, då tänker man; Va f*n håller vi på med?! Så Simon ringde min mamma från hans mobil (efter som min var död och inte hade några pengar(!) och förklarade läget och sa att jag skulle ta tåget ca halv 5 och hon sa att vi skulle ringa om tiden jag var framme(vilket vi inte la på minnet)
Vi gick hem till Simons mormor och morfar, de bjöd på mat och godis(åh, vad jag gillar dom!) :D
Sen fick vi faktiskt skjuts till tåget och jag hoppade på, ingen konduktör kom och tog betalt så det var bara att planka :P
Jag var framme i Nässjö, väntade i 30 minuter för att byta tåg, sen var jag i Tranås 15.40, jag såg direkt att ingen väntade på mig, ingen bil ingen människa och jag HADE INGEN MOBIL ELLER NÅGOT SÄTT ATT KONTAKTA NÅGON PÅ!!!!
Men jag tänkte; jag väntar och ser om någon kommer (i -12C) Jag hade bara en tunn jacka, jeans, linne under jackan, halsduk och inget mer!
KALLT KALLT KALLT! (jag går in och väntar på hemköp brevid stationen)
10 minuter
20 minuter
30 minuter
40 minuter
50 minuter
MEN VA FAN!
(Jag ska fan döda Simon, tänkte jag en stund. Hade inte han sagt alla tider till morsan? Jag ska fan i helvetet döda min mor! Och jag ska fan ringa simon och skälla ut honom, eller nja)

Jag står gråtfärdig och tänker; vad ska jag göra? jag går till kassan och frågar om de har någon telefon man kan låna eftersom min telefon inte hade något batteri eller pangar och de har glömt mig. Hon säger; tyvärr jag har inte min på mig och bara tittar på mig ledsamt(!) Då räcker en kille fram sin mobiltelefon och jag höll på att skita på mig av lättnad! Jag ringer pappa, efter typ 30 signaler svarar han(precis innan jag ska lägga på) Jag frågar om någon har åkt för att hämta mig och han säger att det han dom inte tänkt på för att jag skulle ringa när jag ville bli hämtad!
Jag lägger på och tackar killen och lämnar tillbaka telefonen (pappa säger att han ska komma i brorsans Saab så jag står på hemköp och glor som ett fån efter bilen, kommer typ 100 stycken, sen går jag ut och förfryser tårna, men en grön golf kommer och parkerar framför mig och öppnar dörren , JAHA, den var pappa!
Får en utskällning i bilen för att jag inte hade ringt (jag hade sagt typ 100 gånger när jag lånat Simons mobil då vi ringde mamma, att min mobil var totalt död och att jag inte kan ringa)
Hemma var det 11 stycken gäster och jag var helt försörd efter utskällning och utlämnad i staden. Mamma snackar i telefon och ger mig den, då hör jag simons röst i telefonen, nervös och ledsen, jag säger bara att nu är jag hemma, cirka 120 minuter senare än beräknat. Jag går upp på mitt rum, sätter mig på golvet och börjar stört lipa för att jag är så arg, beviken, lättad och glad över att vara hemma.
Simon säger att han känner sig skyldig och han fick faktiskt göra det en stund, eftersom det var hans ansvar eftersom det var han som ringde min mamma och snackade(jag höll inte inte telefonen den gången) xD
Men Jag var inte arg och jag skällde inte ut honom för jag var för lättad och glad över att höra hans röst :)
Men Simon, du kunde ringt och kollat om jag var hemma tidigare än 1h 30 min efter jag skulle kommit hem!
Men min mamma tycker du är en hjälte som ringde och frågade överhuvudtaget om jag kommit hem. Nästa gång(som jag alltid brukar göra) ska JAG göra allt själv, så jag bara kan skylla på mig själv och att allt går som jag vill!


FY FAN VILKEN DAG!

Ha de bra! //Svartsocka :0)